Förvaring
Potatis är en färskvara som ska förvaras svalt och mörkt, helst vid +5gradert. Sjunker temperaturen blir potatisen lätt söt i smaken och vattnig i konsistensen. För hög temperatur (mer än 10 grader) gör att potatisen skrumpnar och börjar gro.
Matnyttigt om potatis
Potatisen har heta och farliga släktingar. Den goda knölen hör till samma familj som chili, paprika, äggplanta och tobak. Däremot är den inte släkt med sötpotatis.
En ört
Potatisen är en flerårig ört. I Sverige fryser den emellertid bort på vintern (om den nu till äventyrs skulle råka bli oskördad) och blir aldrig mer än ettårig. Den blir mellan 30 och 80 cm hög och dess ovanjordiska delar är giftiga. I synnerhet gäller det frukten– ett tomatliknande bär.
Som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier innehåller hela potatisväxten utom knölarna solanin, ett ämne som är giftigt för både människor och djur. Är en potatis grön till färgen, så har den utsatts för ljus under tillväxt eller lagring och är ej lämplig som föda eftersom solanininnehållet då är ökat. Det ska dock påpekas att det gröna är klorofyll, inte solanin.
Potatisens historia
Potatisens resa startade för 8000 år sen i Sydamerika där inkaindianerna odlade den tåliga grödan högt upp i Anderna. Historiker säger att hela inkakulturen grundande sitt välstånd på potatisen. Den närde hela befolkningen, som också tillverkade starkt öl av den. Potatisen gav makt och inkafolket tillbad en särskild potatisgud.
Till Europa kom potatisen först på 1600-talet med de spanska erövrarna. Från början uppskattades bara de vackra blommorna tills man insåg att knölarna var både goda och nyttiga.
Jonas Alströmer är den som blivit mest känd för sina insatser för att få potatisen populär i Sverige. Den spridda uppfattningen att det var Alströmer som införde potatisen till Sverige är dock fel. Redan 1658 hade Olof Rudbeck planterat potatis i Uppsala botaniska trädgård.
Den stora populariteten kom först på 1800-talet då kunskapen om dess användning vid beredning av brännvin blev allmänt känd. Redan 1748 hade Eva De la Gardie redogjort för hur detta går till. Brännvinsbränningen förbrukade stora mängder spannmål, som så väl behövdes för brödbakning. Hon visade också att potatis var en användbar bas till stärkelse och till och med puder. Bland annat därför invaldes hon som första kvinna i Kungliga Vetenskapsakademien.
Källa: Svensk potatis, Wikipedia och Stubbetorp potatis
